Girls, girls, girls





Igår var det ett hejdundrandes drag på krogen. Tjejerna på hörnet ägde typ stället.
För en gångs skull kanske vi ska säga. Vi brukar bli slagna av killarna med hästlängder varje helg.
Men igår tog vi igen det en aning. Men vi säljer ju inte våra själar till varenda gäst, som grabbarna.
Crazy.

Drog en vända på stan. Lunch med Alex, kolla in på krogen en sväng, shoppade och inviga EPs lägenhet.
Som var helt fab.

Och nu kom det där hemska tröttheten över mig. Huvudet väger 87 kg.
Krypa ner under täcket, och en bra film? Borde kolla igenom utbudet.
Helst en med en äckligt snygg
kille...
Man kanske lär förlora en kille på 10 dagar. Igen.

Pics of the day

Dagen har ju inte varit alltför fartfylld. Men såhär såg den ut.



Partner in crime, Alex


Sex & the city


Mat och ännu mer mat.

Almosthungoverthoughts

Jag har belägrat mig i Alex säng. Jag har legat här utan att röra mig i två timmar.
Vi köpte med oss lite mat, käkade och läste tidningar innan vi låg som två slagna hjältar.
Alex söp som aldrig förr igår, men är inte bakis. Själen har bara fått sig en smäll.
Jag är bakis efter min bakisdag igår. Två dagars återhämtning. Bra tjej.

Alex har precis hällt upp ett glas vin. Bara sådär ändå.
Hon ska ut och svira ikväll och tänkte börja förfesta redan nu. Seriöst.
Vi kommer bli alkoholförgiftade innan vi är 22.


Kvällen igår var lugn, inte mycket folk alls. Tråkigt.
Men ikväll blir det nog en annan femma. Fullt hus har vi räknat kallt med. 

Nu lyssnar vi på Mötley Crue och ska äta lite mer mat nu.
Äta bör man annars dör man.



The way you make me feel

Sitter här, klar att åka till jobbet. Det är lite av min grej att vara ute i god tid.
Jag borde dock ha sovit något innan men jag kan inte. Vill inte.
Nu ska jag slänga i mig lite mat, och få ordning på skatboet på huvudet och sen drar jag.

The king of Pop fyller år idag. Han börjar bli gammal.
Men ack så bra...

Klicka

People say I drink too much




Personalfest igår. En lite för full Sandra. Fri sprit och taxi hem, for sure.
Men oj så roligt det var. Men alltså så här är det. Jag och alkohol, det funkar lixom inte.
Idag har jag legat som en grönsak hela dagen i sängen. Fy satan vad jag har mått dåligt.
Men jag har tagit mig upp. Tvättat och städat.  Det är alltid nåt. Men jag ska nog återgå till sängen.

Jobba ikväll och imorrn. Det borde banne mig bli mycket folk, annars.




ibland så är man mellan två jobb, och har ett tredje. Typ.

Long road to ruin





-Snurrat runt på biblioteket i en halvtimme utan att ta i en enda bok. Check!
-Köpt nytt hårskumm. Check!
-Ringt och skällt på Bonnier. Check!

Ikväll kör vi som annars jobbar på helgerna en utgång.
Like.

People say I think too much




Alkis 1:

Det här visste du inte... visste du att Frankenstein uppfann atombomben?
Alkis 2: Det där är inte sant! Det är inte sant!
Alkis 1: Jo, för fan! Han fick nobelpriset i fysik... och sen gjorde han atombomben.
Alkis 2: Fy fan!
Alkis 1: Jo, men han ångrade sig sen, sörru.


Nu kanske ni tänker; Fan, vad den här tjejen är rolig.
Eller så tänker ni bara att jag borde lägga ner det här med blogg överhuvudtaget.
Grejen är den att det blir varken det ena eller det andra. För den otroooligt roliga konversationen som jag upprepat för min pappa cirka 13 gånger kommer från min nya favoritblogg. Ni borde kolla in
K.

Nu ser jag för övrigt ut som en tant på 80 bast. Återkommer med mer information om det senare.


It's always better when we're together







I den här lokalen ska jag sitta och häcka hela dagen. Lysrör och bara ljudet av en radio långt borta.
Jag fick nyss en obehaglig känsla. Jag kommer bli rånad idag. Jag känner det.
Snart kommer det ett gäng maskerade rånare med automatvapen och hotar mig till livet om jag inte ger dom kassan.
Och jag kommer med darrande händer, och tårar rinnande nerför kinderna räcka dem kassan. Och skratta inombords, eftersom det knappt finns nå pengar i den. Utan allt ligger inlåst.
Okej, jag flög iväg lite. Poängen är att jag för första gången på två år är rädd för att stå i kassan.
JAg är rädd för dom där rånarna. Men nu ska jag påminna mig om att det aldrig har varit ett rån här. Någonsin.
Om man bortser från att någon sprängde bankomaten precis utanför, men det attentatet var ju mer riktat mot banken.
Och vem skulle våga råna en ensam liten tjej? Risken är minimal...

Hursomhelst, jag har skittråkigt så jag sitter här och fantiserar om otroliga trauman.
Jag är en sjuk människa.

Material girl

Sarah ringde för ett vanligt samtal.

S: Har du Empire eller Vampire?
J: Jag har Empire.
S: Ja, det var väl det jag trodde. Vampire är lite mer mörk än vad jag kommer ihåg att din var.
J: Ja, så är det. Min är ganska mörk ändå. Så Vampire blir nog jäkligt mörk.
S: Det var ju just det. Har fått nån dille på lila så jag måste köpa en. Men då tar jag nog Empire.
J: Kanon. Jag köpte två nya igår. Bamboo och Moist.
S: Åhh, dom är ju så jäkla snygga. Hur sjukt är det inte att jag kan hela sortimentet?
J: Onödigt sjukt, men bra. Älskar Bamboo iallafall, men inte lika mycket som Dust. Du vet hur den ser ut va?
S: Åh, jag står i butiken nu. Ska leta på den, men syrran har ju den. Den är ju underbar, får se om jag hittar den här.
J: Den är min älskling, all time.
S: Det förstår ja. Men nu ska ja leta vidare, men vi hörs senare. Pusshej
J: Pusshej

Sjukt viktigt samtal om världsproblemen.




Bamboo & Moist

Jag måste stoppa dig



Jag, Karin & Alex gjorde stan. Ordentligt. Så jag är lite fattigare nu än innan. Men jag mår bra i själen. Det var ju dom där röda conversen och den där adidasjackan bara... Men jag sparar det, tills jag är så sjukt deppig att jag bara måste köpa dom. Idag var jag halvdeppig, eller mest arg. Så då köpte jag lagomt med saker. Och smink, det brukar jag köpa när jag är arg. Fråga mig inte varför...
Gjorde lite tråkiga ärenden också. Optikern, måste-ha-nya-linser-punkt-nu. Och så var jag och lämnade in min nya telefon som är helt fucked up. Så nu har jag min gamla jäkel igen. Tråkigt.
Nu ska jag ta en red bull och krypa ner i sängen och kolla på Greys Anatomy. Det händer så otroligt mycket i mitt liv att jag blir helt utbränd...


Hjärtat brinner, jag springer, stannar när du märker att jag förföljer dig.
För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig.

Jag blev ett måndagsbarn





Det är den 25:e. Den mest efterlängtade lönen på hela året har anlänt.
Det har ständigt ekat på kontot den här sommaren.
Alex meddelade att hon just betalat räkningar för 4200 spänn.
Jag ser min hög med räkningar, men väntar med det tills ikväll.
Istället njuter jag av att se saldot på min internetbank, knyter på mig skorna och tar bilen till stan.
Nu ska ja shoppa!!

There's a monster under my bed






Okej, glöm allt jag skrev om Macen. Den är utflugen ur mitt rum. Jag vill helst inte prata om det.
Det blev en tragiskt kort historia.
Däremot sitter jag och funderar på att köpa mig en ny dator. Skulle behöva en, eller behöva och behöva.
Det skulle vara skönt att ha en egen. En Macbook air skulle ju sitta fint, men vem betalar?


Jag har precis vaknat för tredje gången. Första gången var efter ynka fem timmar. Kände mig hyfsat pigg och fixade och donade en miljon grejer. Sedan somnade jag. Lina ringde och väckte mig. Jag klev upp och åt mat. Sen lyssnade jag på två kapitel på ljudboken och så somnade jag igen och klev inte upp förrän för ett par minuter sen.
Det är inte hälsosamt och sova bort en hel jäkla dag.
Men nu är jag ju iallafall vaken. Och jag hade ju inte tänkt göra många knop för världen nu.


see yaa

That girl is dangerous...

Hemma efter en grym kväll på krogen. Mycket folk och ett bra drag hela kvällen. Avslutade som alltid på max. Jag känner mig otroligt nyttig, men vad gör man inte för laget... Nu har jag alldeles för mycket energi för att kunna sova, som varje söndagsmorgon. Det blir till att ligga och filosofera ett tag innan john blund kommer. Just ja, jag har blivit med Mac nu oxå. Så imorrn måste jag fixa allting på den. Sladdar, inställningar och allt där till. Min vän hackern ska få fixa resten med internet och all sån där sörja. Kan inte riktigt med sånt. Så jag funderar på om det är dags att börja skriva min bok jag har i huvudet, mitt livsprojekt. Kan vara dags nu känns det som. Känns som att mitt huvud sprängs av allt jag har där inne. Nej, sova vore en bra idé. Sleep tight darlings.

Until we bleed

Idag sov jag inte länge. 09.04 för att vara exakt. Upp och fixa och dona med ingenting.
Lyssnat på ljudbok, tagit tag i lite i mitt kaosrum och så vidare.
Föräldrarna har lämnat huset för syster i Stockholm, så här är det ganska dött.
Ska hitta något att göra tills jag lär åka iväg till jobbet, om sådär sex timmar.

Igår var det mys med Sara & EP. Åt Max, köpte ett kilo godis och tittade på Casanova.
Sen hade vi ett stort problem med EPs nya telefon. En ny diamondhistoria med touchskärm.
EP hade knappt slagit igång den innan hon svor över det, och det fortsatte hela kvällen.
- Jag fattar ingenting av den här jävla telefonen!
Som alltid i bilen så var det allsång. Låten igår kunde inte ha varit mer passande.
Tre deppiga tjejer med världsproblem, eller nåt åt det hållet.




Titta på mig nu, du tittar inte på mig som förut.





Äntligen helg, och jag har sprängande huvudvärk. Och är dunderförkyld.
Har legat på soffan i jobbkläderna fram till nyss, typ.
Fått på mig lite andra kläder och ätit tacopaj. Känner mig lite bättre.
Ska dock trycka i mig några starka piller innan jag är redo att lämna det här huset.
Kvällen bjuder inte på nåt speciellt. Kanske film, kanske fotboll.
Vi får se. Har lovat Emmy att titta förbi en sväng på krogen också, får se om mitt huvud vill det.
Har lyssnat på Veronica Maggio hela eftermiddagen. Och längtar tillbaka till Stockholm något så fruktansvärt.
Vårat stureplan, sång i tunnelbanan, bakisdagar hos mig och långa nätter på stan.
Har bestämt en sväng till sthlm om nån vecka. Kan ju bestämma sånt där jag. För jag är ju arbetslös.
Nu fick jag ont i huvudet igen.

Man in the mirror


Grym, grym, grym.
Om jag skulle få se han live, en gång i mitt liv.  Skulle jag dö lycklig, helt seriöst.
Jag har suttit på youtube i en timme och bara kollat på live framträdanden med honom,
och insett en gång för alla att han är världens största artist. Ever.
En liten dos Michael varje dag är allt man behöver.

u-n-d-e-r-b-a-r-t


Du är så vacker när du ler



Helt plötsligt så öppnade sig himmlen och regnet vräker ner.
Jag har precis vaknat efter jobbet då jag var tvungen att ta en nap. Undra vad den här kvällen bjuder på?

Everytime I lay my hands on you...





Den här sången lyckas jag alltid få på hjärnan varje natt jag sätter mig i bilen och åker hem från krogen.
Varenda gång faktiskt. Jag sitter där i bilen och kör genom stan, ser på alla berusade människor som är på väg hem,
eller på väg hem till sitt kvart över två-ragg. Tycker synd om dom och är glad att jag själv är spiknykter.
Får en känsla av välbehag och då börjar jag sjunga på den här. Den är min låt i gryningen, en mysig låt.



This love is taking all of my energy






Vart i stan och hängt en sväng med mina vapendragare. Åt mat och fikade på Waynes.
Det var trevligt, eftersom det var så längesen vi bara hängde sådär som bara vi kan göra.
Sitta och läsa kontaktannonser i tidningen, skratta åt folk som går förbi och drömma oss långt bort.
Fast iofs är det bara jag & Alex som gör det. Lina sitter mest och skrattar åt oss.
Jag & Alex har en ny plan. En storslagen plan. Ännu en pelare i vårat imperium.
Linas cykel blev misshandlad också. Det ramlade av bilen, mitt på vägen.
Den kommer nog aldrig bli sig själv igen. Men jag gillade aldrig den nyare bettan. Gammelbettan däremot, henne kan man lita på.

Kollat på det senaste avsnittet av The hills. Och nu ska jag svara på ett skitviktigt mail som förhoppningsvis kommer att ändra det mesta i min tillvaro, sen blir det till att krypa ner under täcket.

And I wake up alone

Jag ligger i sängen med lurarna i öronen. Det är kallt, pyjamas och dubbla täcken hjälper inte mot den här kylan. Sova kan jag inte, fast jag borde för att orka jobba imorrn. Men det går inte. Jag tror jag saknar de riktiga sommarnätterna, de ljusa, varma och långa nätterna. Kylan förstör bara. Gör folk deppiga och ledsna. Och gör det omöjligt att sova själv. När ska allt det här ta slut?

Didn't I see you crying?




Man lyckades skrapa ihop några arbetspass den här veckan ändå. Det är väl lika bra. Pengar är ett nödvändigt ont i den här världen, och vill man komma härifrån så behövs dom.
Munter som sjutton idag. Jag vet inte, helt plötsligt så slog det över lite grann. Men det kan vara övergående så man kanske inte ska vänja sig i onödan.
Två timmar kvar, sen slutar jag.

Sitter och läser Hänt extra och konstaterar att Lena Endres fadderbarn har dött. 1994!!! I folkmorden i Rwanda. Helt seriöst, finns det nån kotte i detta land som bryr sig om det?
Eller att Charlotte Perelli blev "skogstokig" på någon spydig kassörska på Preem i Sunne. Det fatta man ju.
Värmlänningar är ju inte riktigt kloka.
Så mycket av värde kan man läsa i dagens tidningar. I nya numret av Frida får man läsa att killar faktiskt har komplex (någon som trodde något annat?) och det bästa självförsvaret när man blir överfallen. Båda artiklarna, urusla.

Och tredje världen svälter fortfarande...

du vet hur allt ska bli nu





Jag hatar söndagar. Och speciellt idag. Inte nog med att jag inte kan hitta någonting som kan få mig att dra på smilbanden så ska det regna och blåsa storm hela dagen. Lite sol är för mycket begärt i det här skitlandet.
Jag hör hemma i en säng, under täcket med Stieg Larsson. Med persiennerna nerdragna.

du är oförstörd för mig




Det här är inte bra. Någonting måste hända, nu!
Deppigaste tjejen i sverige? Finns det någon som är mer trött på livet?
Idag undrar jag varför jag ens slog upp ögonen och klev ur sängen.
Det är ju bara en skitdag som alla andra.

Sandra, du måste ju le!




inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt.
men det skälvde när du rörde vid mig.
du var sjutton, jag var sexton och jag skolkade från allt.
jag ville bara vara med dig.
jag ville bara vara med dig.

You got to work

Nu är det snart dags att åka till jobbet. Jag har märkt en himla skillnad på mina förberedelser inför mina två olika jobb. När jag ska jobba på posten så har jag inget smink på mig, uniformen ska på och att dra en borste genom håret kommer inte på fråga. Men när jag ska till krogen då jäklar. Jag har spenderat två timmar nästan framför spegeln. Otroligt. Det är nästan så att jag väljer mina strumpor med omsorg (utifall någon ska se dom). Töntigt, jag vet. Men sån är jag.

Han sa: ta min hand, vi ska åt samma håll

Nu skulle jag kunna skriva oändligt mycket om min kärlek till Lasse. Men jag ska försöka att inte göra det.
Jo, det blev ju en lång kväll och när han och bandet kommer in och ska göra sitta "andra extranummer" så orkar jag nästan inte mer. Men underbara låtar kommer, och sen kommer han ensam tillbaka till scenen och drar av "hjärter dams sista sång". Då var man fulländad. Allt blev lixom ett lyckorus.

Jag har ju fått nån sjukdom, eller nått. Jag är så jäkla trött jämt och sover som ingen annan.
Jag borde göra något åt det, vet inte riktigt vad som botar det...
Men jag tror att det lätt blir så när man är så jäkla less på livet och alla människor i det.

Nej, jag tror jag går och lägger mig under täcket igen. Och lyssnar på Lasse.

När ytan inte går att nå, kom ihåg mig då

nerbäddad i sängen innan tolv en fredagskväll. Det var nåt nytt. Men vad ska jag säga. Lyckorus blandas med värken i benen efter fem timmar framför underbara artister. Nu är det dags att sluta ögonen, med 'hugger i sten' på hjärnan.

I dina ögon var det lättare att va





Det är typ allt som behövs idag.

Tell my love, I'm leaving.








Nu har jag äntligen helg.
Helt otroligt skönt, jag ska bara sova. Inte röra en fena på hela helgen. Förutom att jag ska rocka loss imorrn på Lasse och på jobbet på lördag. Sen är det stop.
Jag har firat min helg med skräpmat och OTH, såklart.
Okej, jag har klagat en del. Men det här är fan inte rock 'n' roll.  Jag har dock skickat iväg ett mail som jag hoppas ändrar på hela den här röran. Måste, måste, måste bort härifrån.
Imorrn blir det en sväng på stan på dagen, måste-shoppa-punkt-nu-begäret har infunnit sig. Jag har ju inte så mycket pengar att spela med men nån gammal trasa ska man väl kunna skrapa ihop till.
Typ en regnrock tills konserten, det ska tydligen bli regn. Lina erbjöd sina gummistövlar. Tack.

Nej, nu ska jag gå till sängs med lisbeth igen.


Alla säger I love you

Okej, jag vet inte riktigt hur jag mår. Det är både sött och salt. Fast mest salt, jag går runt och irriterar mig på samma sak dag ut och dag in. Och för tillfället är jag så arg att jag gärna faller i gråt. Men grejen är den att jag inte kan göra nånting åt det. Fan. Sitter på jobbet iaf, väntar på nåt att göra. Jag slutar ju om typ ett halvt dygn. Bara en sån sak...

With you, you, you, you

Inte en chans att jag sover 13 timmar inatt igen, upp tidigt imorrn.
Mitt rum borde dessutom städas, och varför inte göra det nu när jag har energin till det.
Och möjligen till tonerna av Chris.
Om inte annat så ska jag kolla på One tree hill. Och skriva, massor i min bok.
Jag bubblar över. Det finns alltför mycket i mitt huvud som måste ut. nu, nu, nu.

God natt.




At eight in the afternoon




Middag hos Fröken Wesslén.
Mitt försvar till denna fattiga middag?
I don't do köttbullar och makaroner.

Älskling, vi kan väl ordna det här?

På jobbet.
Jag har sammanlagt sovit 40 timmar de tre senaste nätterna. Jag är inte normal.
Trots detta så sitter jag här och gäspar, längtar efter att få krypa ner i min säng och titta på One tree hill tills jag somnar.
Vilket jag nog gör efter ca tio minuter.

Onsdag alltså.
13- timmars pass imorrn, ledig på fredag. Shoppingsväng på stan, måla i stugan, Lasse på kvällen.
Hoppas vädret är med mig.  Jobba som vanligt på lördag.
Måste göra någonting åt mitt hår innan lördag också, ett extra dygn skulle inte skada.

Just det.
E-L, min kollega. Ca 60 bast, är avundsjuk på mig för att jag ska se Lasse på fredag.
Det är typ hennes idol, eller nåt sånt. Det kanske kallas något annat i den åldern.

Ändå dör jag med varje steg jag tar

Ibland önskar jag att jag var gjord av sten. Jag vill bara ligga i en säng, lyssna på allt ljud utanför fönstret och önska att det inte fanns någon morgondag. Men det går inte. För allt som en gång var, är borta. Och det kommer en morgondag, jobbigare och tråkigare än idag.

We own the night

Jag har bäddat ner mig i sängen, med lisbeth salander. Ögonen är som små russin. Och huvudet dunkar. Jävla skit. Nu kastar jag in handduken.

When life sucks





Nu ska jag titta på underbaraste filmen någonsin. Alfie.
Kanske ska jag titta på den två gånger till och med.







When your life is sucky, you get drunk and sleep with inappropriate men. It's your thing.


How to mend a broken heart

Ibland så kan man faktiskt dunka sig på bröstet och säga att livet är bra.
Jag trodde inte de orden skulle komma ur min mun på väldigt länge. Men när jag vaknar, tredje dagen irad med huvudvärk så kan jag inte annat än le. Nu sitter jag på mitt hatjobb, men jag gräver inte ner mig speciellt.
Mitt huvud håller bokstavligt talat på att ramla av men det gör lixom ingenting.
Mitt ringfinger gör så ont att jag knapt kan slå på tangenterna, men vaddå. Jag har ju iallafall ett ringfinger.

Okej, jag ljuger lite grann.
Men summa sumarum är väl att jag inte bryr mig så mycket om nånting längre.
Det är ju bara att leva med det.


Vissa vet inte vad de pratar om

Dude 1: Fan så det blåser!
Dude 2: Ja, typ 25 m/s.
Dude 1: Är det mycket?
Dude 2: Ja. Estonia sjönk vid 28 m/s.
Dude 1: Estonia...?
Dude 2: Båten som sjönk?
Dude 1: Du menar som Titanic?
Dude 2: Ja.
Dude 1: Men... den körde ju på ett isberg?

Humor.

Fri sprit och taxi hem




Kvällen/natten/morgonen var... intressant.
Ett litet kaos utbröt på jobbet igår när kassasystemet kollapsade. Men vi överlevde.
Sedan blev det fest, hej och hå. Jag o Justine bodde vid karaokemaskinen.
Hemma vid halv åtta-snåret. Lagomt sliten.

Efter att ha kommit ikapp så ska jag nu iväg på ytterliggare nån tillställning. Personalsöndag på kajkanten.
Jag skippar alkoholen och tar bilen.
Jag är helt mosig. Ingenting fungerar som det ska. Och mitt ringfinger är helt förstört. Stödtejpat efter en olycka igår på jobbet. Ont ont ont.

Nu ska jag stirra in i väggen ett tag, och lyssna på det
här.

Well I guess it would be nice




Jag har legat nerbäddad i sängen hela dagen, i jakten på sömn. Jag behöver verkligen sova, men jag kan inte.
Det har varit ett par hektiska veckor och dagar och sömn har inte varit prio ett. Men istället för att sova har jag legat vaken, lyssnat på regnet och kollat på SATC.
Nu är det bara att göra sig klar för jobbet, och efter det väntar personalfest.
Det kan faktiskt sluta hur som helst...

Nej, smink och hårspray. Punkt nu.

As we say in Norrland

Okej, vi kan säga att kvällen igår slutade helt galet. Inte något vi räknat med. Jag är sjukt trött efter tre dagar i norrland, men jag har blivit glatt överraskad av norrland ändå. Om nån timme rullar tåget in i gävle och då behöver man fixa till sig innan det är dags att jobba igen. Mör var ordet.

Live från ö-viks finaste källare

jag och sarah sitter på en vipklubb. Vi har en vinkällare att tillgå, och vi är helt ensamma så stället. Vi är känner oss otroligt speciella. Och vi dricker ett otroligt gott vin, shiraz cabernet ska det vara. Bara det allra finaste för fröknarna.

Before you came and told me this.

Ligger utslagen på sängen i sarahs 1800-tals villai ö-vik. Tackar gud för att vi fick sluta tidigare idag. Jag känner mig som kaffesump. Ikväll blir det kanske lite fest, om vi orkar. Och imorrn jobbar jag en kort stund och sen åker jag tillbaka hem för att jobba på hängan. Så det blir inte mycket ledigt för fröken Wesslén inte. Pengarna rullar inte som de ska....

Love me when I'm gone

And it's all because of you

Wherever you will go

Nu gör jag sundsvall. Tåget var sjukt försenat och bussen går om en halvtimme. Känns kul. Nu har jag fått i mig lite mat och ska bege mig norrut. Sarah meddelade att det inte gick så bra för henne heller. Kul.

Dude!

Houston, we got a problem. We're stuck in freaking hudiksvall. Seriöst. Det är sånt här som gör att jag försöker undvika kollektivtrafik så mycket som det går.

Under the moon

Jag fick höra den här låten i helgen när jag var hemma hos nån. Och grejen är den att jag var så full att jag inte förstår hur jag kommer ihåg den. Men den är lixom fast i hjärnan.



Nu borde jag verkligen duscha, och packa. Och måla naglarna, leta reda på biljetterna och åka och köpa matsäck.
Usch.

Stupid shit

Här sitter jag och fryser om fötterna och laddar ner ljudböcker. Imorgon åker jag far up i landet falukorv.
Till Ö-vik. Med Swallow.
Det blir jobb. På Veckefjärden under masterstävlingarna. Kan bli kul, kan bli jobbigt.
Så jag förser mig själv med lite tidsfördriv, jag ska ju ändå åka långt.
Usch, vad jag fryser. Jag borde sätta på mig strumpor.
Det blir Camilla läckberg och Stieg Larsson som gör mig sällskap imorrn i de norrländska skogarna.
Det ska bli otroligt skönt att komma härifrån. Jag behöver rensa huvudet och komma bort ifrån den här jäkla röran.
Om det nu innebär jobb, fine.
Återkommer lagomt till helgen. Och vad väntar då?
Jobb såklart.

Jag borde börja packa, och leta på min ipod. Den är borta.
Totalt väck. Kul.
Sen ska jag in till stan, umgås med Alex o Lina är det tänkt.
Nej, jag måste leta efter min ipod nu. Pronto.


and it hurts with every heartbeat





Jag skulle kunna skriva oändliga sidor om saker som gör mig glad.
Känslan av solens strålar mot huden en varm sommardag, eller vinden i håret när man cyklar genom skogen.
Ruset i kroppen när man lyssnar på bra musik. Eller känslan av hopp som infinner sig när allt går som man vill.
När man får ett sms av någon speciell, att det gör ens dag och man inte gör någonting annat än att le. Hela tiden.
En låttext, där varenda ord får mitt hjärta att slå ett extra slag i sekunden. Lyckan som rusar genom kroppen när man sitter på en balkong med sina vänner en sen sommarnatt och bara pratar om pojkar och skrattar tills tårarna rinner.
Den känslan som jag får varje gång du håller mig tätt intill dig. Ditt leende i morgonsolen, i månskenet och i varenda ögonblick. En väns uppmuntrande samtal när livet bara känns skit. Hon pratar om våra framtida barn, om hur ont det än gör i hjärtat så kommer det att gå över, om våra tragiska liv och frågar sig gång på gång; hur kunde det bli såhär?
Minnen när man hör vissa låtar, ser vissa bilder eller när man ser en viss person. Minnen som lockar fram ett stort leende på läpparna. Lördagsmornar, vem man än vaknar bredvid, hur mycket huvudvärk man har så skrattar man åt kvällen innan och allt man gjorde och inte gjorde. Vissa kväller när man kryper ner i sängen med ett stort leende på läpparna och man kan säga till sig själv att det här har varit en bra dag. Utan det minsta ovisshet i rösten.

Jag önskar att jag kände allt det här idag. Men jag tror inte någonting av det här skulle kunna få mig glad.


I can't stay away

Lämnade av hunden, eller grisen kanske är ett mer passande ord. Hon låter mer som en gris än som en hund. Sedan gick jag förbi sara för lite catch up efter helgens alla händelser. Vi fyra såg ut som sju svåra år. Slitna som tusan. Nu är det dags att göra kväller, en jobbig men rolig vecka väntar. Jag skulle fastna i min ensamhet igen, om du lämnade mig nu.

You are my sweetest downfall

Jag har en underbar vän, som bor alldeles för långt bort för att det ska vara hälsosamt.
Hon kan leka med ord som ingen annan. Hon beskriver en känsla som jag inte ens kan sätta ord på. Jag tror att den kallas tomhet.  Igår var hennes dag såhär. Idag är min dag såhär.




ibland vaknar man upp och undrar varför man i första taget ens vaknade. man undrar varför livet känns så trist. varför det regnar, varför man känner sig ensammast i världen. varför man bara skulle vilja ligga på soffan i tystnad, med fönstret öppet, iklädd mjuka kläder och tofflor. man frågar sig varför man inte ens orkar gå ner till fiket runt hörnet för att dricka kaffe. man undrar varför livet ska vara så förbannat invecklat, varför man ska behöva fatta beslut, bestämma sig, växa upp. man undrar varför man överhuvudtaget bryr sig om att fortsätta.

jag undrar varför.

och idag är en sådan dag.








Sunday morning, and the rain is falling

När man stiger in i Alex lägenhet möts man av en överhypad Marit. Slänger av mig jackan och väskan på golvet och sätter mig i soffan. Sex and the city säsong två ligger laddad i dvdn. Mamma Alex vet vad jag behöver.
Kryper ihop i soffan äter sushi och slötittar lite.
Sedan beger vi oss ut i regnet. Och såklart ska det komma ett monsunregn över oss när vi är ute och går. Det regnade igenom regnjackan. Kul.

Nu ligger Marit och tuggar på ett ben och jag kollar fortfarande på SATC. Och regnet det bara öser ner.
Det är en tråkig söndag. Otroligt tråkig.


I've found something I believe in.

Jag borde gå och byta om. Ska sitta på bussen om 20 minuter.
Marit ligger och väntar i Alex lägenhet, och jag har inget bättre för mig.
Regnet bara öser ner utanför. What? Jag har vaknat 17 gånger under hela natten och det har regnat lika mycket varje gång. Finns det inget slut på skiten? Någon gång borde allt vatten ta slut tycker man.
Jag gillar inte regn längre.

Fan, nu måste jag springa.

You gave up on me

Efter en lång och hård dag ligger jag äntligen i sängen och längtar efter att få stänga mina små russinögon. Hyfsat bra drag på krogen iallafall, men det har ju vart roligare. Imorrn blir det rehab. Punkt. Sweet dreams :)

De tre vännerna och alkoholen.

Ligga och kolla på film ikväll? Ha, skulle inte tro det va. Vi ska ut och svira på stan. Punkt slut. Det finns inget slut i alkoholsuget hos oss.

They call me hell.

Efter alla lata dagar på stranden var det dags att göra lite nytta här hemma. Städa.
jag har städat mitt rum i tre timmar och det är fortfarande inte klart, man kan ju undra vad jag gör istället...
Nu ska jag iallafall hoppa ur pyjamasen och åka ner till IP och kolla på fotboll.
Skutskärscupen ännu en gång. Det får ju mig att tänka tillbaka till de dagar mitt lag regerade fotbollsplanerna. Och stod där på läktaren med bucklan och guldmedaljerna.
Men, det var ett tag sen så att säga. Nu går jag ner och hejjar på ungjävlarna istället.

Kvällen är oplanerad.
Men jag är inte helt omöjlig på att ligga i sängen och kolla på Adam & Eva och äta godis hela kvällen.