vi får se om det här fungerar :)
Over and out
Nu slutar vi här.
Ni hittar snart min nya blogg...
Ni hittar snart min nya blogg...
11 april
Sitter på mitt rum och dricker en kall öl. Corsaire, en lokal öl.
Det är påsk. Men jag har inte sett skymten av ägg, fjädrar, sill, potatis eller påskkärringar.
Det är sjukt.
Jag räknar ner dagarna nu, snart är jag hemma.
Utan mitt hjärta.
I'm gonna run to you
Sitter i min säng på Hotel Fort Royal, lite smålullig på vin och väldigt, väldigt trött.
Jag saknar min blogg.
Nuförtiden så tänker jag mycket på saker som gör mig lycklig. I en tid som denna så är det väldigt få saker som får mig att le, eller känna mig glad inombords.
Livet på den här ön har tråkat ut mig något så otroligt mycket, jag har en fantastisk hemlängtan hela tiden.
Men när jag vaknar och ser honom bredvid mig, eller när jag kommer hem sent från jobbet någon natt kryper ner tätt intill honom och somnar som ett ovaggat barn med hans trygga armar om mig.
När han sätter på "vår" låt, bara för att få mig på bra humör.
Eller när jag väcker honom mitt i natten för att titta under sängen efter några äckliga djur, för att jag själv inbillar mig att dom finns där och för rädd för att se efter själv.
När han ringer mig från jobbet när jag är ledig bara för att säga att han saknar mig. Eller när han kommer till jobbet bara för att få se mitt ansikte och säga hej innan han åker iväg.
Då är jag lycklig. Och glad inombords.
Och jag vill bara skrika ut till världen att han är min. Min. Bara min. Min finaste.
Och världens bästa.
Lycka utan några gränser.
Don't go breaking my heart
Okej, på tisdag blir jag sambo.
Med en kille. En underbar kille.
Vad har hänt?
Marmelad
Han är en sån där marmeladmänniska.
En människa som är så söt att man får ont i tänderna.
Det är ganska jobbigt.
För dig- A
At the end of the day, when it comes down to it, all we really want is to be close to somebody.
So this thing where we all keep our distance and pretend not to care about each other, it's usually a load of bull.
So we pick and choose who we want to remain close to, and once we've chosen those people, we tend to stick close by. No matter how much we hurt them.
So this thing where we all keep our distance and pretend not to care about each other, it's usually a load of bull.
So we pick and choose who we want to remain close to, and once we've chosen those people, we tend to stick close by. No matter how much we hurt them.
Saker som jag gjort
Tre sjuka saker jag har gjort Gwada.
- Ätit termiter
- Hoppat från ett sju meter högt vattenfall
- Gått och blivit beroende av människa.
Allt detta är så långt ifrån mig så det är helt sjukt.
Men jag mår.
-förlåt!
Okej, jag är värdelös på att uppdatera här.
Dåligt samvete.
Men. Resdagboken.se, sandrawesslen där händer det grejer.
Allt som oftast iallafall.
You'll be crying over me
Okej, här är det för mycket alkohol för att mitt psyke ska klara av det.
Jag har inte varit nykter en endaste dag på en vecka nu. Bra, nja.
Nu är det dags att lugna ner sig.
Jag har ju inte ens varit här en månad här än.
Hursom, jag svävar lite som på moln.
Går runt och ler hela tiden och är sådär löljligt förälskad.
Vad händer lixom?
I'm addicted
God morgon alla älsklingar!
För här är det morgon iallafall. Har precis intagit en hotellfrukost utan dess like. Det är farligt gott.
Och det här kommer inte sluta bra om man äter en chokladcookie till efterrätt varje dag. Dåligt Sandra.
Idag har vi långfrukost, mulet väder och jag är lite sliten efter att jag jobbat stängning igår.
Funderar på vad jag ska göra idag. En film kanske, hoppas på det bästa med vädret eller kanske dra ut och segla.
En massa möjligheter i Karibien lixom.
Och om ni bara visste hur sjukt det är här borta.
Big Brother släng er i väggen, här är the real thing.
Det här med att hålla sig långt borta från alla intriger är stört omöjligt.
Galet.
Och långa nätter under stjärnklar himmel.
Underskattat.
Man behöver inte prata, bara vara.
Det är livet när det är som bäst.
Wonderful
Okej.
Here's the thing. Karibien is the shit!
Varmt, turkost hav, helt jäkla underbara människor. Och så lite alkohol på det.
Den dåliga uppdateringen beror på att jag inte har internet på rummet än. Vi har en sladd, ett uttag men den är nån fnurra på tråden.
Meeen. Livet är för bra.
Igår var det fest (igen), helt sjukt roligt.
Kastade in handduken efter ett tag och gick hem till hotellet och sov. Men blev väckt.
Och helt out of the blue så kommer det en massa underbara ord, ur en söt killes mun.
Satt vid havet och tittade på stjärnorna och pratade flera timmar, långt in på morgonkvisten.
Det var härligt.
Men det är bara en del av allt det härliga här i Karibien.
Om ni bara visste...
You had me at hello.
Det är allt jag har att säga.
Even if it's going wrong.
Nu behövs det lite depp innan jag åker. Även fast det här troligen kommer bli det bästa jag gjort i mitt liv så behöver man få deppa, lite grann.
O då kom jag på alla härliga grejer jag inte kommer att göra på hur länge som helst.
Okej, jag hade skrivit världens längsta inlägg om saker jag kommer sakna.
Men vad sjutton, allt det här kommer ju vara kvar när jag kommer hem. Så egentligen finns det ingenting speciellt att sakna.
Avskedsmiddag på Interpool med tjejerna, folk kom och gick.
Vi satt där i fyra timmar innan vi styrda svarta pärlan hem för sista gången.
Lämnade av folk lite här och där, och nu ligger jag här.
Ska sova min sista natt i min härliga säng, och jag mår utmärkt! Glädjerus utan beskrivning.
Men som jag kommer sakna alla härliga människor här hemma och Hangan. Och inte posten.
Nej, nu ska jag göra ett försök att sova.
Imorgon 13.30 lyfter planet. Craaaaazy!
Sweet dreams kära vänner.
Glory of love
Nu har jag packat om min väska ca 323 gånger och jag tror att den håller denna gång.
Det är ett jäkla företag och få iordning allting innan man ska iväg.
Jag menar, jag ska ju bara vara borta ett halvår. Hur mycket kan man ha med sig, egentligen?
Nu har jag gett upp, jag får ta resten imorgon.
För nu ligger jag här helt slut, och dricker julmust. Jo, lite tidigt kan tyckas men jag behöver det.
En liten dos varje år.
Nu är det nära. Om ca 40 timmar så sitter jag där på planet på väg.
Helt sjukt är vad det är. Kan inte riktigt fatta att jag ska bo på en paradisö.
Blanda drinkar varje dag, sola och umgås med underbara människor.
Följ min resa lite mer noggrannt här.
What??
En timmes kamp mellan mig och resväskan. Och den leder tyvärr.
Helvete.
Jag får inte plats. Fan. Skit.
Det här suger verkligen.
Återkommer.
You're the storm that I believe in
Det ser ut som om en tornado har dragit igenom mitt rum, tre gånger.
Jag kör högsystemet i min packning. Kjolar, short, t-shirts, underkläder osv.
Tror det är mest effektivt. Min pappa erbjöd även sin hjälp, han hade tydligen någon slags talang i att packa resvöskor eller vad det nu var han surrade om.
Nu ligger jag i en nybäddad säng. Det är ju det bästa som finns, krypa ner i säng som är bäddad med nya lakan som luktar tvättmedel. Tänk om man kunde få det varje dag...
Dags att sluta ögonen, imorrn har jag en del att fixa på stan. Som att sticka sprutor
Are you trying something here?
Nu ser det ut som om någon har kastat in alla mina möbler i mitt rum.
När jag klev innanför dörren idag så var det färdigtapetserat, härligt.
Så jag slängde in alla grejer, ingen riktig ork för att ställa i ordning allt där det ska vara.
Och resväskan har jag packat upp, bara för att se om jag kan få plats med allting.
Tveksamt. Mycket tveksamt.
Jag orkar inte, men jag måste verkligen återgå till packningen.
Skitliv, eller hur?
Cut me open
Trött, arg och irriterad efter en helg i Danmark.
Men även lite glad.
Det har varit mycket info den här helgen, allt för att vi ska komma in i företaget.
Och kunna presentera företaget på ett bra sätt.
Många timmars sittande uppe konferanslokalen blev det.
Men vilka härliga människor. Det här kommer bli grymt!
Men i lördagskväll så var mitt rum och ett killrum ansvariga för middagen som kvällen till ära var en trerättersmiddag. (Ja, vi hade en kock!) Så vi dukade upp fint, serverade ännu finare och avslutade middagen med en femkamp som var otroligt uppskattad och rolig.
Vinet och ölen flödade och efter ett tag tröttnade många så vi gick till ett hotell och casino i närheten.
Jättefräscht ställe med en mysig lounge.
Vissa stannade kvar och spenderade sina danska kronor på fina drinkar medan några andra gick till en nattklubb.
Efter en kall promenad hem så visade det sig att jag inte kom in i mitt hus. Mina rumskamrater hade gömt nyckeln, men jag hittade inte på den.
Ha, jag hade gått till fel hus. Så där stod jag i en kvart och huttrade tills de andra kom.
Alkohol, trötthet, hjärnsläpp, alla husen såg likadana ut. Mycket kan man skylla på.
Somnade gjorde vi till slut, sedan upp tidigt för frukost.
Lång och tung resa igår hem. Och såklart, när jag ska kliva på pendeltåget för att åka hem till lägenheten så hittar jag inte min plånbok. Den är helt jäkla borta.
Tackar snälla gubben som lät mig kliva på ändå, och sedan imorse har jag ringt samtal efter samtal för att fixa allting.
Det värsta är körkortet, jag ska ju ändå till Frankrike och det skulle vara en fördel om jag hade ett körkort.
Men idioten jag ficka prata med kunde inte lösa det på något sätt alls. För jag kommer i vilket fall inte kunna få mitt körkort innan jag åker, emn den jäkeln försökte inte ens hjälpa mig.
Tacka vet jag Ellen på Handelsbankenkontoret.
Jag är less. Och då ska jag ändå till Karibien om tre dagar.
I like you a lot, lot. Think you're really hot, hot.
Okej, nu åker vi söderut.
Sitter på tåget på väg till Göteborg, för att sedan forsätta till Helsingborg och sedan färjan för att till sist hamna i Helsingör. Jag har ungefär åtta timmars restid framför mig. Jag gör nästan en volt här i stolen.
Bredvid mig har jag en man/kille som lusläser DI och DN. Han är en kontorsnisse, ser det på kostymen. Jobbar säkerligen med ekonomi. Fatta man ju. Affärsresa till Göteborg, bara över dagen. nu tog han också upp sin dator. En lite äldre version.
Jag skulle kunna sätta en hundring på att han går in och kollar börsen eller något i den stilen. Eller kollar kalendern i Office.
Hursom. Jag har packat för en två veckors semester i Spanien. Alltså i mängd, annars så packade jag bara svart. Otippat va?
Svart är bäst. Inte så värst kreativt, men bäst.
Har innan jag satt mig på tåget 7.15 slängt i mig två latte, ostadiga händer är ofrånkommligt.
Och här första klass, vagn 2 så ingår ju kaffe. Omöjligt att inte klara den här resan.
Däremot så skulle jag inte banga på att gå tillbaka till min härliga säng i lägenheten i Stockholm. Det var som att väckas från de döda imorse när telefonen ringde.
Usch.
En film. Punkt. Nu.