I know I ain't trippin'



Huset är tömt på folk och jag är dödligt uttråkad.
Tittat på SATC-filmen, igen. Och nån knarkfilm med bästa Heath.
Ibland så är det så fruktansvärt att vara ensam. Jag brukar gilla det, men verkligen inte idag.
Oerhört sällskapssjuk för ovanlighetens skull. Det gör nästan ont. Lika ont som min förkylning.
Jag begraver mig i soffan med mina fifty fifty-klubbor. Roligare har man ju haft.

Och lyssnar på
Sean.



peace

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback