Girls, girls, girls
Igår var det ett hejdundrandes drag på krogen. Tjejerna på hörnet ägde typ stället.
För en gångs skull kanske vi ska säga. Vi brukar bli slagna av killarna med hästlängder varje helg.
Men igår tog vi igen det en aning. Men vi säljer ju inte våra själar till varenda gäst, som grabbarna.
Crazy.
Drog en vända på stan. Lunch med Alex, kolla in på krogen en sväng, shoppade och inviga EPs lägenhet.
Som var helt fab.
Och nu kom det där hemska tröttheten över mig. Huvudet väger 87 kg.
Krypa ner under täcket, och en bra film? Borde kolla igenom utbudet.
Helst en med en äckligt snygg kille...
Man kanske lär förlora en kille på 10 dagar. Igen.
Pics of the day
Partner in crime, Alex
Sex & the city
Mat och ännu mer mat.
Almosthungoverthoughts
The way you make me feel
Jag borde dock ha sovit något innan men jag kan inte. Vill inte.
Nu ska jag slänga i mig lite mat, och få ordning på skatboet på huvudet och sen drar jag.
The king of Pop fyller år idag. Han börjar bli gammal.
Men ack så bra...
People say I drink too much
Personalfest igår. En lite för full Sandra. Fri sprit och taxi hem, for sure.
Men oj så roligt det var. Men alltså så här är det. Jag och alkohol, det funkar lixom inte.
Idag har jag legat som en grönsak hela dagen i sängen. Fy satan vad jag har mått dåligt.
Men jag har tagit mig upp. Tvättat och städat. Det är alltid nåt. Men jag ska nog återgå till sängen.
Jobba ikväll och imorrn. Det borde banne mig bli mycket folk, annars.
ibland så är man mellan två jobb, och har ett tredje. Typ.
Long road to ruin
-Snurrat runt på biblioteket i en halvtimme utan att ta i en enda bok. Check!
-Köpt nytt hårskumm. Check!
-Ringt och skällt på Bonnier. Check!
Ikväll kör vi som annars jobbar på helgerna en utgång.
Like.
People say I think too much
Alkis 1:
Alkis 2: Det där är inte sant! Det är inte sant!
Alkis 1: Jo, för fan! Han fick nobelpriset i fysik... och sen gjorde han atombomben.
Alkis 2: Fy fan!
Alkis 1: Jo, men han ångrade sig sen, sörru.
Nu kanske ni tänker; Fan, vad den här tjejen är rolig.
Eller så tänker ni bara att jag borde lägga ner det här med blogg överhuvudtaget.
Grejen är den att det blir varken det ena eller det andra. För den otroooligt roliga konversationen som jag upprepat för min pappa cirka 13 gånger kommer från min nya favoritblogg. Ni borde kolla in K.
Nu ser jag för övrigt ut som en tant på 80 bast. Återkommer med mer information om det senare.
It's always better when we're together
I den här lokalen ska jag sitta och häcka hela dagen. Lysrör och bara ljudet av en radio långt borta.
Jag fick nyss en obehaglig känsla. Jag kommer bli rånad idag. Jag känner det.
Snart kommer det ett gäng maskerade rånare med automatvapen och hotar mig till livet om jag inte ger dom kassan.
Och jag kommer med darrande händer, och tårar rinnande nerför kinderna räcka dem kassan. Och skratta inombords, eftersom det knappt finns nå pengar i den. Utan allt ligger inlåst.
Okej, jag flög iväg lite. Poängen är att jag för första gången på två år är rädd för att stå i kassan.
JAg är rädd för dom där rånarna. Men nu ska jag påminna mig om att det aldrig har varit ett rån här. Någonsin.
Om man bortser från att någon sprängde bankomaten precis utanför, men det attentatet var ju mer riktat mot banken.
Och vem skulle våga råna en ensam liten tjej? Risken är minimal...
Hursomhelst, jag har skittråkigt så jag sitter här och fantiserar om otroliga trauman.
Jag är en sjuk människa.
Material girl
S: Har du Empire eller Vampire?
J: Jag har Empire.
S: Ja, det var väl det jag trodde. Vampire är lite mer mörk än vad jag kommer ihåg att din var.
J: Ja, så är det. Min är ganska mörk ändå. Så Vampire blir nog jäkligt mörk.
S: Det var ju just det. Har fått nån dille på lila så jag måste köpa en. Men då tar jag nog Empire.
J: Kanon. Jag köpte två nya igår. Bamboo och Moist.
S: Åhh, dom är ju så jäkla snygga. Hur sjukt är det inte att jag kan hela sortimentet?
J: Onödigt sjukt, men bra. Älskar Bamboo iallafall, men inte lika mycket som Dust. Du vet hur den ser ut va?
S: Åh, jag står i butiken nu. Ska leta på den, men syrran har ju den. Den är ju underbar, får se om jag hittar den här.
J: Den är min älskling, all time.
S: Det förstår ja. Men nu ska ja leta vidare, men vi hörs senare. Pusshej
J: Pusshej
Sjukt viktigt samtal om världsproblemen.
Bamboo & Moist
Jag måste stoppa dig
Jag, Karin & Alex gjorde stan. Ordentligt. Så jag är lite fattigare nu än innan. Men jag mår bra i själen. Det var ju dom där röda conversen och den där adidasjackan bara... Men jag sparar det, tills jag är så sjukt deppig att jag bara måste köpa dom. Idag var jag halvdeppig, eller mest arg. Så då köpte jag lagomt med saker. Och smink, det brukar jag köpa när jag är arg. Fråga mig inte varför...
Gjorde lite tråkiga ärenden också. Optikern, måste-ha-nya-linser-punkt-nu. Och så var jag och lämnade in min nya telefon som är helt fucked up. Så nu har jag min gamla jäkel igen. Tråkigt.
Nu ska jag ta en red bull och krypa ner i sängen och kolla på Greys Anatomy. Det händer så otroligt mycket i mitt liv att jag blir helt utbränd...
För mycket vatten ska rinna under många broar innan jag glömmer dig.
Jag blev ett måndagsbarn
Det är den 25:e. Den mest efterlängtade lönen på hela året har anlänt.
Det har ständigt ekat på kontot den här sommaren.
Alex meddelade att hon just betalat räkningar för 4200 spänn.
Jag ser min hög med räkningar, men väntar med det tills ikväll.
Istället njuter jag av att se saldot på min internetbank, knyter på mig skorna och tar bilen till stan.
Nu ska ja shoppa!!
There's a monster under my bed
Okej, glöm allt jag skrev om Macen. Den är utflugen ur mitt rum. Jag vill helst inte prata om det.
Det blev en tragiskt kort historia.
Däremot sitter jag och funderar på att köpa mig en ny dator. Skulle behöva en, eller behöva och behöva.
Det skulle vara skönt att ha en egen. En Macbook air skulle ju sitta fint, men vem betalar?
Jag har precis vaknat för tredje gången. Första gången var efter ynka fem timmar. Kände mig hyfsat pigg och fixade och donade en miljon grejer. Sedan somnade jag. Lina ringde och väckte mig. Jag klev upp och åt mat. Sen lyssnade jag på två kapitel på ljudboken och så somnade jag igen och klev inte upp förrän för ett par minuter sen.
Det är inte hälsosamt och sova bort en hel jäkla dag.
Men nu är jag ju iallafall vaken. Och jag hade ju inte tänkt göra många knop för världen nu.
see yaa
That girl is dangerous...
Until we bleed
Lyssnat på ljudbok, tagit tag i lite i mitt kaosrum och så vidare.
Föräldrarna har lämnat huset för syster i Stockholm, så här är det ganska dött.
Ska hitta något att göra tills jag lär åka iväg till jobbet, om sådär sex timmar.
Igår var det mys med Sara & EP. Åt Max, köpte ett kilo godis och tittade på Casanova.
Sen hade vi ett stort problem med EPs nya telefon. En ny diamondhistoria med touchskärm.
EP hade knappt slagit igång den innan hon svor över det, och det fortsatte hela kvällen.
- Jag fattar ingenting av den här jävla telefonen!
Som alltid i bilen så var det allsång. Låten igår kunde inte ha varit mer passande.
Tre deppiga tjejer med världsproblem, eller nåt åt det hållet.
Titta på mig nu, du tittar inte på mig som förut.
Äntligen helg, och jag har sprängande huvudvärk. Och är dunderförkyld.
Har legat på soffan i jobbkläderna fram till nyss, typ.
Fått på mig lite andra kläder och ätit tacopaj. Känner mig lite bättre.
Ska dock trycka i mig några starka piller innan jag är redo att lämna det här huset.
Kvällen bjuder inte på nåt speciellt. Kanske film, kanske fotboll.
Vi får se. Har lovat Emmy att titta förbi en sväng på krogen också, får se om mitt huvud vill det.
Har lyssnat på Veronica Maggio hela eftermiddagen. Och längtar tillbaka till Stockholm något så fruktansvärt.
Vårat stureplan, sång i tunnelbanan, bakisdagar hos mig och långa nätter på stan.
Har bestämt en sväng till sthlm om nån vecka. Kan ju bestämma sånt där jag. För jag är ju arbetslös.
Nu fick jag ont i huvudet igen.
Man in the mirror
Grym, grym, grym.
Om jag skulle få se han live, en gång i mitt liv. Skulle jag dö lycklig, helt seriöst.
Jag har suttit på youtube i en timme och bara kollat på live framträdanden med honom,
och insett en gång för alla att han är världens största artist. Ever.
En liten dos Michael varje dag är allt man behöver.
u-n-d-e-r-b-a-r-t
Du är så vacker när du ler
Helt plötsligt så öppnade sig himmlen och regnet vräker ner.
Jag har precis vaknat efter jobbet då jag var tvungen att ta en nap. Undra vad den här kvällen bjuder på?
Everytime I lay my hands on you...
Den här sången lyckas jag alltid få på hjärnan varje natt jag sätter mig i bilen och åker hem från krogen.
Varenda gång faktiskt. Jag sitter där i bilen och kör genom stan, ser på alla berusade människor som är på väg hem,
eller på väg hem till sitt kvart över två-ragg. Tycker synd om dom och är glad att jag själv är spiknykter.
Får en känsla av välbehag och då börjar jag sjunga på den här. Den är min låt i gryningen, en mysig låt.
This love is taking all of my energy
Vart i stan och hängt en sväng med mina vapendragare. Åt mat och fikade på Waynes.
Det var trevligt, eftersom det var så längesen vi bara hängde sådär som bara vi kan göra.
Sitta och läsa kontaktannonser i tidningen, skratta åt folk som går förbi och drömma oss långt bort.
Fast iofs är det bara jag & Alex som gör det. Lina sitter mest och skrattar åt oss.
Jag & Alex har en ny plan. En storslagen plan. Ännu en pelare i vårat imperium.
Linas cykel blev misshandlad också. Det ramlade av bilen, mitt på vägen.
Den kommer nog aldrig bli sig själv igen. Men jag gillade aldrig den nyare bettan. Gammelbettan däremot, henne kan man lita på.
Kollat på det senaste avsnittet av The hills. Och nu ska jag svara på ett skitviktigt mail som förhoppningsvis kommer att ändra det mesta i min tillvaro, sen blir det till att krypa ner under täcket.
And I wake up alone
Didn't I see you crying?
Man lyckades skrapa ihop några arbetspass den här veckan ändå. Det är väl lika bra. Pengar är ett nödvändigt ont i den här världen, och vill man komma härifrån så behövs dom.
Munter som sjutton idag. Jag vet inte, helt plötsligt så slog det över lite grann. Men det kan vara övergående så man kanske inte ska vänja sig i onödan.
Två timmar kvar, sen slutar jag.
Sitter och läser Hänt extra och konstaterar att Lena Endres fadderbarn har dött. 1994!!! I folkmorden i Rwanda. Helt seriöst, finns det nån kotte i detta land som bryr sig om det?
Eller att Charlotte Perelli blev "skogstokig" på någon spydig kassörska på Preem i Sunne. Det fatta man ju.
Värmlänningar är ju inte riktigt kloka.
Så mycket av värde kan man läsa i dagens tidningar. I nya numret av Frida får man läsa att killar faktiskt har komplex (någon som trodde något annat?) och det bästa självförsvaret när man blir överfallen. Båda artiklarna, urusla.
Och tredje världen svälter fortfarande...
du vet hur allt ska bli nu
Jag hatar söndagar. Och speciellt idag. Inte nog med att jag inte kan hitta någonting som kan få mig att dra på smilbanden så ska det regna och blåsa storm hela dagen. Lite sol är för mycket begärt i det här skitlandet.
Jag hör hemma i en säng, under täcket med Stieg Larsson. Med persiennerna nerdragna.
du är oförstörd för mig
Det här är inte bra. Någonting måste hända, nu!
Deppigaste tjejen i sverige? Finns det någon som är mer trött på livet?
Idag undrar jag varför jag ens slog upp ögonen och klev ur sängen.
Det är ju bara en skitdag som alla andra.
Sandra, du måste ju le!
inga jordskalv där vi bodde, ingen frös och ingen svalt.
men det skälvde när du rörde vid mig.
du var sjutton, jag var sexton och jag skolkade från allt.
jag ville bara vara med dig.
jag ville bara vara med dig.
You got to work
Han sa: ta min hand, vi ska åt samma håll
Jo, det blev ju en lång kväll och när han och bandet kommer in och ska göra sitta "andra extranummer" så orkar jag nästan inte mer. Men underbara låtar kommer, och sen kommer han ensam tillbaka till scenen och drar av "hjärter dams sista sång". Då var man fulländad. Allt blev lixom ett lyckorus.
Jag har ju fått nån sjukdom, eller nått. Jag är så jäkla trött jämt och sover som ingen annan.
Jag borde göra något åt det, vet inte riktigt vad som botar det...
Men jag tror att det lätt blir så när man är så jäkla less på livet och alla människor i det.
Nej, jag tror jag går och lägger mig under täcket igen. Och lyssnar på Lasse.
När ytan inte går att nå, kom ihåg mig då
I dina ögon var det lättare att va
Det är typ allt som behövs idag.
Tell my love, I'm leaving.
Nu har jag äntligen helg.
Helt otroligt skönt, jag ska bara sova. Inte röra en fena på hela helgen. Förutom att jag ska rocka loss imorrn på Lasse och på jobbet på lördag. Sen är det stop.
Jag har firat min helg med skräpmat och OTH, såklart.
Okej, jag har klagat en del. Men det här är fan inte rock 'n' roll. Jag har dock skickat iväg ett mail som jag hoppas ändrar på hela den här röran. Måste, måste, måste bort härifrån.
Imorrn blir det en sväng på stan på dagen, måste-shoppa-punkt-nu-begäret har infunnit sig. Jag har ju inte så mycket pengar att spela med men nån gammal trasa ska man väl kunna skrapa ihop till.
Typ en regnrock tills konserten, det ska tydligen bli regn. Lina erbjöd sina gummistövlar. Tack.
Nej, nu ska jag gå till sängs med lisbeth igen.
Alla säger I love you
With you, you, you, you
Mitt rum borde dessutom städas, och varför inte göra det nu när jag har energin till det.
Och möjligen till tonerna av Chris.
Om inte annat så ska jag kolla på One tree hill. Och skriva, massor i min bok.
Jag bubblar över. Det finns alltför mycket i mitt huvud som måste ut. nu, nu, nu.
God natt.
At eight in the afternoon
Middag hos Fröken Wesslén.
Mitt försvar till denna fattiga middag?
I don't do köttbullar och makaroner.
Älskling, vi kan väl ordna det här?
Jag har sammanlagt sovit 40 timmar de tre senaste nätterna. Jag är inte normal.
Trots detta så sitter jag här och gäspar, längtar efter att få krypa ner i min säng och titta på One tree hill tills jag somnar.
Vilket jag nog gör efter ca tio minuter.
Onsdag alltså.
13- timmars pass imorrn, ledig på fredag. Shoppingsväng på stan, måla i stugan, Lasse på kvällen.
Hoppas vädret är med mig. Jobba som vanligt på lördag.
Måste göra någonting åt mitt hår innan lördag också, ett extra dygn skulle inte skada.
Just det.
E-L, min kollega. Ca 60 bast, är avundsjuk på mig för att jag ska se Lasse på fredag.
Det är typ hennes idol, eller nåt sånt. Det kanske kallas något annat i den åldern.
Ändå dör jag med varje steg jag tar
We own the night
When life sucks
Nu ska jag titta på underbaraste filmen någonsin. Alfie.
Kanske ska jag titta på den två gånger till och med.
When your life is sucky, you get drunk and sleep with inappropriate men. It's your thing.
How to mend a broken heart
Ibland så kan man faktiskt dunka sig på bröstet och säga att livet är bra.
Jag trodde inte de orden skulle komma ur min mun på väldigt länge. Men när jag vaknar, tredje dagen irad med huvudvärk så kan jag inte annat än le. Nu sitter jag på mitt hatjobb, men jag gräver inte ner mig speciellt.
Mitt huvud håller bokstavligt talat på att ramla av men det gör lixom ingenting.
Mitt ringfinger gör så ont att jag knapt kan slå på tangenterna, men vaddå. Jag har ju iallafall ett ringfinger.
Okej, jag ljuger lite grann.
Men summa sumarum är väl att jag inte bryr mig så mycket om nånting längre.
Det är ju bara att leva med det.
Vissa vet inte vad de pratar om
Dude 2: Ja, typ 25 m/s.
Dude 1: Är det mycket?
Dude 2: Ja. Estonia sjönk vid 28 m/s.
Dude 1: Estonia...?
Dude 2: Båten som sjönk?
Dude 1: Du menar som Titanic?
Dude 2: Ja.
Dude 1: Men... den körde ju på ett isberg?
Humor.
Fri sprit och taxi hem
Kvällen/natten/morgonen var... intressant.
Ett litet kaos utbröt på jobbet igår när kassasystemet kollapsade. Men vi överlevde.
Sedan blev det fest, hej och hå. Jag o Justine bodde vid karaokemaskinen.
Hemma vid halv åtta-snåret. Lagomt sliten.
Efter att ha kommit ikapp så ska jag nu iväg på ytterliggare nån tillställning. Personalsöndag på kajkanten.
Jag skippar alkoholen och tar bilen.
Jag är helt mosig. Ingenting fungerar som det ska. Och mitt ringfinger är helt förstört. Stödtejpat efter en olycka igår på jobbet. Ont ont ont.
Nu ska jag stirra in i väggen ett tag, och lyssna på det här.
Well I guess it would be nice
Jag har legat nerbäddad i sängen hela dagen, i jakten på sömn. Jag behöver verkligen sova, men jag kan inte.
Det har varit ett par hektiska veckor och dagar och sömn har inte varit prio ett. Men istället för att sova har jag legat vaken, lyssnat på regnet och kollat på SATC.
Nu är det bara att göra sig klar för jobbet, och efter det väntar personalfest.
Det kan faktiskt sluta hur som helst...
Nej, smink och hårspray. Punkt nu.
As we say in Norrland
Live från ö-viks finaste källare
Before you came and told me this.
Love me when I'm gone
Wherever you will go
Dude!
Under the moon
Jag fick höra den här låten i helgen när jag var hemma hos nån. Och grejen är den att jag var så full att jag inte förstår hur jag kommer ihåg den. Men den är lixom fast i hjärnan.
Nu borde jag verkligen duscha, och packa. Och måla naglarna, leta reda på biljetterna och åka och köpa matsäck.
Usch.
Stupid shit
Till Ö-vik. Med Swallow.
Det blir jobb. På Veckefjärden under masterstävlingarna. Kan bli kul, kan bli jobbigt.
Så jag förser mig själv med lite tidsfördriv, jag ska ju ändå åka långt.
Usch, vad jag fryser. Jag borde sätta på mig strumpor.
Det blir Camilla läckberg och Stieg Larsson som gör mig sällskap imorrn i de norrländska skogarna.
Det ska bli otroligt skönt att komma härifrån. Jag behöver rensa huvudet och komma bort ifrån den här jäkla röran.
Om det nu innebär jobb, fine.
Återkommer lagomt till helgen. Och vad väntar då?
Jobb såklart.
Jag borde börja packa, och leta på min ipod. Den är borta.
Totalt väck. Kul.
Sen ska jag in till stan, umgås med Alex o Lina är det tänkt.
Nej, jag måste leta efter min ipod nu. Pronto.
and it hurts with every heartbeat
Jag skulle kunna skriva oändliga sidor om saker som gör mig glad.
Känslan av solens strålar mot huden en varm sommardag, eller vinden i håret när man cyklar genom skogen.
Ruset i kroppen när man lyssnar på bra musik. Eller känslan av hopp som infinner sig när allt går som man vill.
När man får ett sms av någon speciell, att det gör ens dag och man inte gör någonting annat än att le. Hela tiden.
En låttext, där varenda ord får mitt hjärta att slå ett extra slag i sekunden. Lyckan som rusar genom kroppen när man sitter på en balkong med sina vänner en sen sommarnatt och bara pratar om pojkar och skrattar tills tårarna rinner.
Den känslan som jag får varje gång du håller mig tätt intill dig. Ditt leende i morgonsolen, i månskenet och i varenda ögonblick. En väns uppmuntrande samtal när livet bara känns skit. Hon pratar om våra framtida barn, om hur ont det än gör i hjärtat så kommer det att gå över, om våra tragiska liv och frågar sig gång på gång; hur kunde det bli såhär?
Minnen när man hör vissa låtar, ser vissa bilder eller när man ser en viss person. Minnen som lockar fram ett stort leende på läpparna. Lördagsmornar, vem man än vaknar bredvid, hur mycket huvudvärk man har så skrattar man åt kvällen innan och allt man gjorde och inte gjorde. Vissa kväller när man kryper ner i sängen med ett stort leende på läpparna och man kan säga till sig själv att det här har varit en bra dag. Utan det minsta ovisshet i rösten.
Jag önskar att jag kände allt det här idag. Men jag tror inte någonting av det här skulle kunna få mig glad.
I can't stay away
You are my sweetest downfall
Jag har en underbar vän, som bor alldeles för långt bort för att det ska vara hälsosamt.
Hon kan leka med ord som ingen annan. Hon beskriver en känsla som jag inte ens kan sätta ord på. Jag tror att den kallas tomhet. Igår var hennes dag såhär. Idag är min dag såhär.
ibland vaknar man upp och undrar varför man i första taget ens vaknade. man undrar varför livet känns så trist. varför det regnar, varför man känner sig ensammast i världen. varför man bara skulle vilja ligga på soffan i tystnad, med fönstret öppet, iklädd mjuka kläder och tofflor. man frågar sig varför man inte ens orkar gå ner till fiket runt hörnet för att dricka kaffe. man undrar varför livet ska vara så förbannat invecklat, varför man ska behöva fatta beslut, bestämma sig, växa upp. man undrar varför man överhuvudtaget bryr sig om att fortsätta.
jag undrar varför.
och idag är en sådan dag.
Sunday morning, and the rain is falling
När man stiger in i Alex lägenhet möts man av en överhypad Marit. Slänger av mig jackan och väskan på golvet och sätter mig i soffan. Sex and the city säsong två ligger laddad i dvdn. Mamma Alex vet vad jag behöver.
Kryper ihop i soffan äter sushi och slötittar lite.
Sedan beger vi oss ut i regnet. Och såklart ska det komma ett monsunregn över oss när vi är ute och går. Det regnade igenom regnjackan. Kul.
Nu ligger Marit och tuggar på ett ben och jag kollar fortfarande på SATC. Och regnet det bara öser ner.
Det är en tråkig söndag. Otroligt tråkig.
I've found something I believe in.
Marit ligger och väntar i Alex lägenhet, och jag har inget bättre för mig.
Regnet bara öser ner utanför. What? Jag har vaknat 17 gånger under hela natten och det har regnat lika mycket varje gång. Finns det inget slut på skiten? Någon gång borde allt vatten ta slut tycker man.
Jag gillar inte regn längre.
Fan, nu måste jag springa.
You gave up on me
De tre vännerna och alkoholen.
They call me hell.
Efter alla lata dagar på stranden var det dags att göra lite nytta här hemma. Städa.
jag har städat mitt rum i tre timmar och det är fortfarande inte klart, man kan ju undra vad jag gör istället...
Nu ska jag iallafall hoppa ur pyjamasen och åka ner till IP och kolla på fotboll.
Skutskärscupen ännu en gång. Det får ju mig att tänka tillbaka till de dagar mitt lag regerade fotbollsplanerna. Och stod där på läktaren med bucklan och guldmedaljerna.
Men, det var ett tag sen så att säga. Nu går jag ner och hejjar på ungjävlarna istället.
Kvällen är oplanerad.
Men jag är inte helt omöjlig på att ligga i sängen och kolla på Adam & Eva och äta godis hela kvällen.