Ändå dör jag med varje steg jag tar

Ibland önskar jag att jag var gjord av sten. Jag vill bara ligga i en säng, lyssna på allt ljud utanför fönstret och önska att det inte fanns någon morgondag. Men det går inte. För allt som en gång var, är borta. Och det kommer en morgondag, jobbigare och tråkigare än idag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback