En midsommarnattsmardröm?

Jag hoppade på bussen 00.30 och åkte hemåt. Och efter en kort vistelse i ett par buskar mellan busshållsplatsen och huset så var jag hemma i sängen. Kunde ändå inte sova, utan låg och vred och vände på mig i två timmar. Vilket inte är så jäkla roligt när man är full och hela världen snurrar 23 varv i sekunden.
Sen fick jag ett samtal, från någon som jag inte hörde vem det var. Och när jag frågade så fick jag svaret - Din hemlige beundrade. Han pratade på, och nämnde både en och fyra gånger att jag var så jäkla fräsh och snygg.
Och när jag avbrutit samtalet så kom jag på vem det var. Hmm, hur hade han fått mitt nummer?
Jo, min pappa hade gett honom mitt nummer. Kul pappa. Grejen är ju att den här killen inte är någon fröjd för ögonen att se på, och dryg som en yesflaska. Så det var ju inget jag slog en frivolt över. Lägg då oxå till att jag vara nära att döda min pappa imorse när han erkände. Jag vill inte ha någon hemlig beundrare.
Efter det samtalet ringde Emelie i nästan panik, eller nåt sådant. Hon och Angi hade fortsatt ut till Bönan efter de släppt av mig på stan. Det var tydligen ingen höjdarfest. Emelie lät såhär: Jag har vart på världens tråkigaste fest. Någonsin. Nej, jag mår så jävla dåligt när jag tänker på det. Det är pinsamt.
Efter det samtalet så tvingade jag mig att somna, vilket jag gjorde efter nån timme.

Och idag har jag låtit bli att göra alltför många ansträngande saker. Jag går fortfarande runt i pyjamasen och luktar gammal fylla. Pappa vill ha med mig ut på en båttur. Seriöst? Tanken på vatten får mig att tänka på sprit vilket får mig att vilja spy. Igen.
Jag ska ta med mig datorn, krypa ner under täcket och kolla på Navy CIS hela jävla dagen.

Peace.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback