sandra

Jag anlände till lägenheten med ytterliggare en stor väska med kläder och förnödenheter. Så det blir mer och mer ett kaos här.

Vi gör middag nu, bakad potatis och skagenröra med sallad. Grejen är ju att potatisen tar ju inte fem minuter på sig att bli klar, utan fem timmar. Typ.

Så vi håller alltså på att storkna av hunger för tillfället. Vi är ju numera rutinerade sambos. Vi vet vad som ska göras. T.ex Lina diskar och gör sallad och jag kommer med glada tillrop från soffan och spelar den musik hon vill höra på stereon. 

Planerna för kvällen är, inga. Alex kanske tänkte komma förbi och visa sitt tryne. Annars så tänkte vi göra ingenting. Ligga och titta i taket och lösa världsproblemen. 

Sen har jag varit ett vrak idag att jag är helt slut, det tar på krafterna att ha känslor. Made of steel, made of stone eller hur var det nu. Jag blir inte riktigt klok ibland.

Men det tar sig, sambolivet lyfter upp det mesta.

Nu är middagen faktiskt klar, äntligen.