Total lycka
Okej, är jag kung eller är jag kung?
Vi har återfått internettuppkopplingen, och vem fixade det? Jag, såklart.
Eller, egentligen datorn själv. Men anyway, jag upptäckte att det var fixat.
Det känns som om jag återfått mitt liv.
Datorn är ju mitt allt, och ändå fattar jag ganska lite av dem små burkarna.
Världsproblem.
Åter till SATC-filmen igår.
Jag var ju lite efter, alla i min närhet hade ju sett den redan. För väldigt längesen.
Men jag har ju lixom ett liv och två jobb, så jag hinner inte.
Men nu är jag med i svängen igen. Och, oh my.
Den dagen en kille bygger en walk in- closet till mig, det kommer vara den lyckligaste dagen i mitt liv.
Och den skulle ju bara vara fylld med designerskor. Från golv till tak.
Och om Vogue känner för att plåta mig i en massa dyra brudklänningar så är det också helt okej.
Jag & Lina insåg att livet skulle vara ganska fulländat då. Man skulle ha nått toppen av lycka.
Utan problem.
Sen en takvåning på Manhattan är ju bara grädde på moset. Eller nej, det är nog ett krav för att uppnå total lycka.
Men tills dess får jag nöja mig med mina klädställningar, en lägenhet i en liten ort någonstans i Sverige och lagomt dyra icke-designer skor.
Inget fel med det, men absolut inte total lycka.