Livets tortyr

Min katter borde få nya namn, Saddam och Usama.
Dom har mage att förpesta min sovmorgon med deras jamande.
7.55 står Saddam utanför min dörr och skriker, när jag inte går upp då börjar han krafsa på dörren tills jag gör det. Så det var bara att häva sig upp ur sängen och ge han lite mat. Jag går yrvaket tillbaka till sängen i hopp om att somna in i min underbara dröm igen...(säger inget mer om den).
Tre minuter senare väcks jag av krafsandet igen, jag trodde jag var i helvetet. Så jag går upp igen och öppnar ytterdörren för att släppa ut honom, eftersom det är det han antagligen vill. Men icke!
Han springer raka vägen in på mitt rum och lägger sig raklång mitt på min säng. Jag kryper försiktigt ner bredvid slutar mina trötta ögon, och får en sekundssömn innan jag vaknar av en hårboll i munnen.
Så där låg jag och kliade och klappade Saddam ett bra tag. Tack för den sömnen!
Sedan insåg jag att jag inte skulle få sova något mer så då klev jag upp.
När jag sitter vid matbordet sedan och läser morgontidningen och äter mina smörgåsar med kalkon och paprika så skriker kattjäveln igen. ÄNTLIGEN skulle han gå ut!
Så då blev jag av med honom.
Men då när jag öppnar dörren för att släppa ut Saddam kommer Usama inspringande. Det var ju typiskt...
Han är så dum att man får bära honom till matskålarna för att han ska se att det finns mat.
Sedan fick jag min ensamma, lugna stund här vi datorn och nu kommer Usama och sätter sig på pallen bredvid mig och skriker för full hals.
JAG ORKAR INTE LÄNGRE!!!

Notis: Katterna heter egentligen Zeke och Zimba.
Men de förtjänar inte de namnen just nu.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback